Jag åkte alltså till Torquay på språkresa med EF sommaren 2012 (18/6-8/7) med min kompis Maja. Hur det kom sig att vi bestämde oss för att åka var att vi pratade lite om språkresor i skolan. Det blev dock inget mer av det tills jag sen fick hem en språkresekatalog. Då kände jag att det skulle vara riktigt kul att prova på att åka på språkresa och började prata med mina föräldrar om det. Ett tips för er som vill åka på språkresa men måste övertala era föräldrar: Läs på! Om du vet mycket om språkresan du vill åka på och kommer på bra argument för varför du ska få åka kan jag lova att det blir lite enklare att få dina föräldrar på din sida ; 

Efter några månader bokade vi äntligen språkresan jag och Maja hade också lyckats få våra föräldrar att gå med på att åka bort i 3 veckor istället för 2. Vi bokade egentligen classic (att man bara går med svenska studenter) men några månader innan vi skulle åka fick vi besked av EF att det var för få som anmält sig till just classic-kursen så vi fick istället boka om och gå den Internationella kursen (då går man med studenter från olika nationaliteter). 

Hela resan startade med att vi mötte upp vår svenska ledare Miriam på Arlanda. Där träffade vi också de flesta svenska som skulle åka på samma kurs som oss. När alla hade kommit dit checkade vi in vårt bagage osv. Det gick väldigt smidigt fast vi var så många. Vi flög till London, Heathrow airport och där skyndade vi oss till vår buss som skulle ta oss till Torquay. Bussresan dit tog kanske 4 timmar + några stopp för att köpa något att äta/gå på toaletten. 

När vi väl kom fram till Torquay var klockan kanske 19:30 och vi fick då vänta i en stor lokal där vi möttes av en massa EF ledare. Vi skulle behöva vänta där ganska länge eftersom att värdfamiljerna skulle komma och hämta oss någon gång mellan 21-22. Under tiden vi väntade fick vi lära oss EF dansen (♥), leka lekar och prata med de andra studenterna som var där.

Tillslut började en massa studenter bli hämtade av sina värdfamiljer. Jag och Maja hade inte haft någon kontakt med vår värdfamilj innan vi åkte så vi visste vem som skulle hämta oss men efter ett tag blev det vår tur att bli hämtade och åka till familjen vi skulle bo under de närmaste 3 veckorna. Vi blev hämtade med bil av vår värdmamma. Vi träffade bara mamman och pappan när vi kom men de hade också 3 barn varav ett hade fyllt år samma dag vi kom. Pappan i familjen, Gary, bar upp våra resväskor till vårt rum (tack!). 

Jag kommer ihåg hur konstigt det kändes när jag och Maja för första gången satte oss i våra sängar i rummet där vi skulle bo de närmaste 3 veckorna. Vi visste inte vad vi skulle göra och vi var så trötta och less och jag var i alla fall jättenervös över hur allt skulle gå de 3 veckorna vi skulle vara där. Vi gick tillslut ner till familjen för att säga godnatt och att fråga efter Wi-Fi men vi hann knappt säga något så hade de letat fram lösenordet till Wi-Fi. Vi sa godnatt och gick upp på vårt rum och bara efter att ha gått ner till familjen blev min nervositet mycket mindre och jag kände att det här kommer att bli en bra resa!